En härlig dag ♥

Om jag skall vara ärlig, var idag en av de bästa dagarna på längre.
Jo, jag steg upp klockan 5.30 för att åka ner till stallet och fixa morgonstall, men det hände så mycket andra roliga saker idag.

Då stallet var klart kring 8.30 så åkte jag och mamma hem för att äta morgon mål. Man äter inte mycket lite före 6 på morgonen och dessutom skulle vi inte hinna heller. Jag bytte om till ridkläder och fick mamma övertalad om att komma med och se på då jag lovat rida Camu.

Jag fixade i ordning honom och hoppade upp. Hade lite ont i benen efter att ha ridit Natte dagen före, men man är aldrig för sjuk för att rida och jag kände inte av det då jag red.
Camu är alltså 180 cm hög och har ett otroligt obekvämt steg. Själv anser jag det näst intill omöjligt att sitta ner mer än en halv cirkel, vilket göt det svårt att jobba honom helt igenom. dessutom är han väldigt "man-riden", så att en som mig, men väldigt lite styrka någonstans hoppar upp gör inte en alldeles för stor skillnad.

Kortfattat gick det väl helt ok, han försökte inte bocka den här gången och han gick helt fint. Fick rätta honom några gånger då han ville gå under bettet. Här kommer några bilder på honom.

Här ser han nästan lite ut. Oj va söt :) (Han är väldigt siro, som tur är.)

Då jag ridit klart fixade jag undan honom och jag och mamma packade iväg oss hemåt. Jag kastade mig tvär lång en stund, då jag ändå stigit upp tidigt, innan vi åkte tillbaka till Juniper, där vi skulle ta in hästarna. Hälften av hästarna var redan inne, då ägarna kommit före oss till stallet. Jag gav mat och tog in Natte a.k.a. "fröken rund" och gav kraftfoder åt dem som inte hade det i sina matskålar. Då alla hade fått mat fixade jag igång Felix. Mamma skulle ut och går med Rinja, så jag kom med på Felix, då han inte varit ute och gå i skogen medan det är ljust på en tid, eller egentligen inte alls, då han är rädd för mörkar.

Vi gick till golfbanan och tillbaka. Rinja var sitt vanliga tittiga jag och strittade omkring några gånger. (Hon värkar inte komma ihåg att veterinären sagt att hon inte får göra det) Då vi kom tillbaka var grannen ute med sin schäfer. Hund stackarn är så sällan ute, så då den slipper ut är den helt galen. Det skällde på oss hela vägen förbi (ca. 100 meter) och hoppade mot oss. Ägarens son hade till och med svårt att hålla hunden. Rinja blev livrädd och hoppade nästan på Felix en gång och höll på att dra med mamma. Hur kan man få ha såna hundar? Eller vi ändrar frågan, Hur kan såna människor, som inte kan/hinner skola sin hund ha en schäfer eller dyligt. Hur skulle det vara med en terrier eller något som man kan ta under armen, då den blir tokig?

Nåväl, då vi kom hem, helskinnade kanske jag borde tillägga, så gick mamma in med Rinja och jag for och rida Felix lite till i manegen. Han hade mycket fart och jag lät honom avreagera sig i början. Han tyckte det var super kul, då han mera sällan får spurta. Oftast är det någon annan i manegen tillika, så passade på att släppa honom ganska ordentligt. Skulle vara kiva att far ordentligt ut i skogen med honom här nån gång, kanske om nån vecka, då jag lovat motionera honom 5 dagar. Bara det inte är is.
Efter spurterna travade jag och galopperade lite mera samlat och red genom honom, så han inte skulle vara så jobbig nästa dag.

Jag var väldigt frusen, så jo, jag har en vinter dun jacka på mig ;) 

Då jag kom in fixade jag undan Felix och alla saker. Jag satte mig i Rinjas box medan jag väntade på mamma. Rinja är absolut den bästa vän man kan ha. Hon är bara bäst. Jag hoppas hon blir bra snart. Om inte, vet jag inte vad jag gör..

// Malin